# 109 – Backträning i Ullnabacken

20140522-205241.jpg
Dagens äventyr: Backträning i Ullnabacken

När jag var liten var Ullnabacken en slalombacke. Då fanns mer än 20 fler liftar i drift i Stockholmsområdet än idag. Nu består forna Ullna Slalombacke av ett igenvuxet område med ett nedgånget klubbhus och en soptipp. Långt ifrån sina forna glansdagar med åkning på plastbacke (!) de år det var brist på snö.

20140522-205231.jpg
Att jag hamnade vid Ullnabacken idag var mest en slump. När jag var på väg ut på MTB tur i hemmaskogarna i finvädret fick jag plötsligt ett ärende till Hägernäs i Täby. Eftersom det innebar att dagens planerade äventyr blev inställt så slängde jag in träningskläder i bilen så att jag skulle kunna hitta på något längs vägen. Vägen mot Ullnabacken (som lägligt nog heter Slalomvägen) var försedd med en ”Obehörig trafik förbjuden” skylt” och en bom som dock var öppen. Jag velade ett tag om jag skulle köra in, parkera och springa in, eller vända och åka hem igen. Men jag trotsade till slut skylten och körde fram till det som en gång varit klubbhuset. Där höll några arbetare på att montera ner ställningar och jag frågade dem om det var ok att a. köra in hit och b. springa i backen. Helt ok enligt dem, men de ville att jag höll mig i den vänstra delen av backen så att det inte skulle rulla sten ner från pågående tömningar på toppen.

20140522-205141.jpg
Jag bytte till andra skor och drog på mig träningskläder i bilen och joggade iväg för att värma upp. Terrängen var minst sagt ogästvänlig och backen var täckt av en djungel av Björnloka. Där gick det inte att springa alls, men på ett annat ställe var det lite mindre tättbeväxt. Jag började springa uppåt och det kändes som om backen aldrig skulle ta slut. Dessutom stod arbetargänget på botten och tittade på mig så jag kunde liksom inte ge upp och gå, eller ännu värre, vända ner igen. Väl uppe på toppen förstod jag vad de menade med att inte få sten på mig, underlaget i backen var löst och fullt av stora stenar. På toppen lossade lastbil efter lastbil lass med sten och grus som verkade vara i ständig rörelse. Men utsikten var iallafall fin! Från toppen ser man hela Täby och flera av de kringliggande kommunerna. Det blev bara en tur upp idag, det var för mycket osäkerhetsfaktorer med rullsten, Björnloka och lastbilar för min smak. Backträning däremot gillar jag – bara det är i lite lugnare backar!

Björnlokan växer tätt:
20140522-205149.jpg

Backen tar aldrig slut…
20140522-205200.jpg

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s