# 204 Orientering på egen hand
# 205 Orientering med tre barn
# 206 Svamp och skog
# 207 UrbanBootcamp (se eget inlägg)
# 208 Cykelvagnsutflykt med målarstund
# 209 Kanotpaddling med strövargruppen
# 210 Svamp en masse
Veckans första äventyr: orienteringsutmaning à la Lidingö Challenge. Höstens första Lidingö Challenge drar igång imorgon tisdag, men eftersom jag är ensam hemma med barnen då så kan jag inte springa den långa banan. Så praktiskt då att banan är markerad med stavar i terrängen och att det går att klippa ut etappens karta från den stora Lidingö Challenge kartan. Veckans första vardagsäventyr blir således en orienteringsstund med tio utmanande kontroller i lättlöpt terräng.
När den ”riktiga” Lidingö Challenge går av stapeln på tisdagen så har jag peppat barnen så att de ska tycka att det är roligt att testa den två kilometer långa trailsprintbanan. Vi ömsom springer, ömsom går den lätta banan. Barnen lär sig lite om kartläsning och har utrustats med varsin kompass, även om den knappast behövs på den här banan. Väl i mål belönas både barn och vuxna med fika, te och några godisar. Alla barn tyckte det var så kul att de vill springa igen nästa tillfälle!
Möte i Kista och ärenden i Barkaby under onsdagen. Och ett val mellan att sitta i bilkö på morgonen eller att åka innan trafiken dragit igång. En snabb googling på vardagsäventyrliga saker att göra i området ger att Görvälns naturreservat ligger både vackert och i närheten av där jag behöver vara klockan tio. Jag parkerar bilen redan klockan 7.30 på en öde parkering alldeles invid Mälaren vid Görvälns slott och vandrar iväg i skogen. Målet med morgonen är att utforska naturreservatet och samtidigt leta efter svamp. Dagens skörd blir ett par deciliter lingon och tillräckligt med kantareller för att maken ska få en svamptoast till middag (själv äter jag helst inte svamp). Det blir samtidigt en övning i modighet för mig, skogen är mer än ödslig på morgonen och mer än en gång inbillar jag mig att någon smyger på mig. När skogen har mer tomma ölflaskor än svampar är det lätt att tro att man inte är ensam fast det känns så. Aldrig att jag får den känslan när jag vandrar ensam i fjällen, där är ensamheten en trygghet, men här i en Stockholms förort känns den stundtals skrämmande.
Torsdagens cityäventyr finns i ett blogginlägg här. På fredagens stängde dagmamman tidigt – perfekt för ett eftermiddagsäventyr med yngsta dottern. Vi cyklade iväg ut i skogen med vår stora, smidiga cykelvagn packad med matsäck och lite pyssel. Målet var att hänga i skogen och kanske måla lite med vattenfärger om inspirationen inföll sig.
Lördag och första strövarträffen för hösten. Jag börjar som ledare nu i höst för Lucas strövargrupp Flygande Pinnen och idag skulle vi paddla kanot i Kyrkviken på Lidingö. Alla barn paddlade förträffligt bra och vi vuxna satt mest med i kanoterna för att vara säkra på att barnen kom in till land igen. Med två paddelmotorer och en kartläsare i min båt satt jag skönt längst bak och styrde ibland men mest drack jag kaffe i min lilla Primus ta-med-mugg och njöt av stillheten på vattnet.
Veckans sista äventyr solkades lite av en annalkande förkylning som täppt till min näsa och bankar i mitt huvud. Men när alla tre barn var hos kompisar och lekte passade jag och maken på att dra iväg på svampjakt i skogen. Vi behövde inte leta länge innan vi hittade ett paradis med Karl-Johan soppar. Hela skogen var full kändes det som och vi plockade en korg full med svamp som nu ligger i varmluftsugnen och torkar – och sprider en inte helt angenäm svamp doft i hela lägenheten.