# 281 – Bryggyoga
# 282 – Mörkercykling
# 283 – Skogsmeditation
# 284 – Vedhuggning
# 285 – Tacomiddag i skogen
# 286 – MTB på bakhjulet
# 287 – Hästutflykt
Veckans första äventyr var veckans skönaste. Jag ville yoga utomhus, gärna vid vattnet. Så jag kollade på Googlemaps var det skulle kunna finnas en öppen plats vid eller nära vatten där det inte var hus eller ett väldigt populärt promenadstråk. Lyckan var stor när jag efter en kort promenad genom ett skogsområde kom fram till en gles skogsdunge, en gräs- och klippslänt och en brygga. Vattnet på Stora Värtan var helt stilla. Novemberljuset vackert och det hade för en stund slutat att regna. För att vara november var det varmt. Jag yogade på bryggan i över en och en halv timme. Inte en levande varelse syntes eller hördes på hela tiden. Bara jag, min andning och vattnets stillhet. Hit återvänder jag gärna.
Veckans andra äventyr involverade både båt, MTB, reflexväst, pannlampa, vatten och mörka skogsstigar. Houdini hade utförsäljning vid Finnboda varv och jag tog cykeln till båten för att shoppa loss på sköna fleecekläder till hela familjen. När jag åkte tillbaka var det mörkt. Riktigt becksvart mörkt. Så jag tog tillfället i akt och körde en omväg hem genom skogen på smala fina skogsstigar. MTB i mörkret med en bra pannlampa ger en ny dimension till stigcykling. Det är bara stigen precis framför mig som lyses upp, så fokus är där och bara just där. Med lite planering så går det att äventyra mitt i en vanlig arbetsdag, med en extra stor ryggsäck att bära med mig shoppingen hem i och med starka pannlamporna med så tog mitt äventyr inte mer än en knapp timma längre tid än om jag cyklat vanliga upplysta cykelvägen hem. På köpet fick jag träning, pirr i magen känsla av att utmana min mörkrädsla och massor av frisk luft.
November är årets tråkigaste månad här i Stockholm. På andra platser i landet kommer bilder från skidbackar, skidspår och fantastiska skridskoisar. Men här är det bara mörkt, kallt och lerigt. Onsdagskvällens äventyr blev ett kort och kanske inte särskilt äventyrligt sådant. En kvällsmeditation i mörkret, själv ute i skogen. Så nästa gång du är ute och går i skogen, möter du någon som sitter still på en sten. Bli inte rädd, det kan vara en vardagsäventyrska som söker lugnet samtidigt som mörkrädslan utmanas 😉
Det är svårt att hitta på nya äventyr varje dag i tråknovember. Torsdagens äventyr blev mer av en äventyrsförberedelse och en övning för mig. I morgon fredag ska vi fredagsmysa ute i skogen, något som blivit vardag för äventyrsfamiljen. Men imorgon ska vi ha med en fotograf ut som udda inslag i fredagsmyset. Det är tidningen Amelia som gör ett reportage om olika typer av fredagsmys som vill skriva om vår familj. Så för att inte göra-eld-projektet på fredagskvällen ska ta allt för lång tid så förbereder jag det på torsdagen genom att ge mig ut till vår favoriteldplats med yxan och hugga upp en stor hög med tändved. Förra fredagen höll det nämligen på att inte bli något fredagsmys alls när det var fuktigt, svårt att hålla igång elden och tog tid att hugga småved. Jag fick en yxa av mina tjejkompisar i 40-års present. Och om jag ska vara ärlig så har jag inte använt en yxa särskilt mycket innan i mitt 40-åriga liv. En stunds träning i yxhantering blev ett bra inslag i vardagsäventyrslivet.
Fredag och dags för fredagsmys. Idag i sällskap av fotograf-Jessica. Vi dukar upp tacobuffén och tänder en eld. Grillar marshmallows och ler mot kameran. Inte så rofyllt som det brukar vara men spännande, särskilt för barnen, att se hur en fotograf arbetar med ljusskärmar och blixtar. Och ett udda inslag i vårt fredagsmys att ta med en ny bekantskap ut i skogen.
Helgens äventyr startade med att 10-åriga sonen höll cykla-på-bakhjulet-clinic för äventyrsmamman. Det var något vi övade på på förra helgens MTB-ledarutbildning. Och det är något jag inte är särskilt bra på. Jag vet i teorin hur jag ska göra, men får inte alltid (läs sällan) till det alls. Oliver däremot är riktigt vass på att cykla både långsamt och länge på bakhjulet. Hur det gick? Jag skyllde efter mycket övning på utrustningsproblem. Då motbevisades jag genom att sonen tog min, för honom alldeles för stora cykel, och cyklade en lång sträcka på bakhjulet. Mer övning för mamman behövs alltså. Ett roligt inslag på vårt äventyr var alla roade blickar vi fick i spåret. Det var tydligen inte helt vanligt med en vuxen kvinna som försöker cykla på bakhjulet…
Sköna lugna söndag. Med skönt lugnt äventyrsinslag. Denna dag var det yngsta dottern som fick stå i fokus med ett äventyr anpassat för henne. Westernridning på små shetlandsponnies och skogspromenad för mamman. Jag längtar till hon är så stor att vi kan galoppera ut tillsammans i skogen på varsin häst.
365 Äventyr 