Sommaren som kom. Och gick…

DSC_3416Mitt senaste blogginlägg är från 30 maj. Innan sommaren kom. Och gick. Jag skrev då om Åre Extreme Challenge. Om att vi var tre tjejer som, nästan otränade, skulle starta i stafettklass. Jag skrev om att jag gillar att säga JA till allt. Och att det ibland är svårt att få tiden att räcka till.

Ja baklänges blir Aj. Så känns det ibland. Aj, jag sa ja till ännu en sak. Aj, jag hinner inte. Aj, jag orkar inte. Aj, jag räcker inte till. Aj, det gör ont nu. Aj, det gjorde ont att cykla de tre milen på ÅEC med alldeles för hög puls och en alldeles för speedad kropp.

Sommaren som gick (blev det ens meteorologisk sommar här i Funäsfjällen?) blev en sommar av vila. Av insikten att jag är trött. Trött på att vara trött jämt. Trött på att den stress som jag (trodde att jag) lämnade när vi flyttade från Stockholm inte riktigt vill lämna min kropp. Av insikten att det tar tid att förändra, och att kroppen och huvudet måste få den tiden.

Jag skrev ett blogginlägg hösten 2015, för snart två år sedan, att livet i en liten by fått mig att förstå att en inte alltid behöver göra något. Att det är viktigt att bara vara ibland. Men det är nog först nu som jag börjar förstå vad det betyder. Att jag, som alltid och hela tiden gjort något, behöver lära mig att göra ingenting. Att stanna upp och andas ibland. Att det tar tid. Förändring tar tid. Och börjar nu. Och nu. Och nu.

Jag kommer fortsätta att säga ja. För det är den jag är. Jag gillar att säga ja. Men jag kommer att reflektera mer över vad jag säger ja till. Ta mig tid att tänka en smula. Att stanna upp ibland.

Vad gör du för att pausa ibland? För att hitta ro i en stressig vardag?

 

2 Replies to “Sommaren som kom. Och gick…”

  1. ”Trött på att vara trött hela tiden”, ååhh vad jag känner igen mig. Jag trodde att jag skulle vila upp mig under sommaren, men det räcker inte. Nu närmar sig hösten och alla ”Ja” som jag sagt tidigare hopar sig och tiden för vila i vardagen blir för liten.
    Det är svårt att kombinera ”att vara engagerad” och ”att få lagom mycket”. Hoppas du hittar en balans. Att vara ute i naturen är ett av de bättre sätten att koppla av, tycker jag.

  2. När vi flyttade till Sälen för ett halvår sedan var det många som gratulerade oss till den livskvalitet vi därmed skulle få. Men det är ju inte så att livskvalitet automatiskt ramlar ner framför fötterna på en för att man flyttat. Det krävs fler aktiva val än så. Bland annat väljer jag nu mer pauser, vila och återhämtning. Jag som alltid rusat fram och aldrig behövt vila. Att möta flera som rusat in i väggen, i brist på vila, har dock gett mig rejäla tankeställare. Nu testar jag mig fram i vilandes värld…

    Boktips: Vila. Om den sköna konsten att varva ner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s